jag hade ju väntat mej det. från en sån ärlig människa, så hade jag väntat mej det. & det sa jag också. har man träffat en portugis, har man träffat dom alla. & varje gång man tror man hittat ett undantag, BAM! gör man sej själv lika snabbt besviken igen. fast, vi har inte sagt nåt om det. han kunde lika gärna varit gift. jag har ju inte frågat. inte brytt mej heller egentligen. förrän inatt då. & det var första gången vi verkligen pratade. om nåt egentligen. har ingen aning om vad vi kom fram till. jag tror inte han heller vet det. jag tror jag sa nåt om "well.. i guess i will see you in number two.. we're there like.. everyday anyway" jag vet inte. jag vet ingenting. vi får se vad han säger. inga förpliktelser, men jag gillar inte att dela med mej. speciellt inte när det kommer till att försöka skydda mitt eget lilla skrynkliga russin som jag tror en gång i tiden kallades hjärta.
2008-02-21
but i won't share you
I want the freedom and I want the guile. I want the freedom and the guile.
Oh, life tends to come and go. As long as you know.
Know, know, know, know. Know, know, know, know.
Oh ...I won't share you. No, I won't share you.
I'll see you somewhere, I'll see you sometime, darling.
written by mady torsdag, februari 21, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 comments:
Dom där portugriserna verkar ju vara utav ett konstigt slag..Du får la hitta dig en viting ist, typ en turist :P haha :)
nej då, jag hoppas bara inte du blir heartbroken, för du är iaf så mkt bättre & större än dom där grisarna :) puss på dig! <3
Skicka en kommentar