idag kom ju den så kallade "konfirmationen" på att det är i juni det verkligen händer. i juni kan det här året som hänt suddas ut & så börjar vi om på nytt igen. förhoppningsvis med lite mindre supriser i framtiden. annars är jag rädd att mitt gamla skröppliga hjärta & jag inte orkar mer & trillar av pinn, tar ner skylten, kolar, ser ljuset i tunneln, tjollavippar, tackar för oss, kollapsar, ja ni vet. som att bli skrämd av boogeyman om & om igen. stressfaktorn har varit total & ett eller annat nervsammanbrott har varit nära. men titt - nu lönar det sej. på mer än ett sätt. snacka om att ha ridit ut stormen. fast jag har sagt det förut & jag säger det igen. innan BF är på ön har jag mun, öron & ögon stängda. jag orkar helt enkelt inte bli besviken. på nytt. det har blivit mer än en känsla. det har blivit ett sinnestillstånd som jag nu måste göra det jag kan göra för att bli av med. men med världens bästa citat för lata dagar i bakfickan känns det som det kommer gå ändå. det löser sej.
2009-05-08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 comments:
Skicka en kommentar