turreferre 11/7

ja just det, har ju inte berättat om festen hos turkarna & morten i fredags. det var riktigt trevligt faktiskt, det var rödvin, skratt, serious-talks, diskussioner & annat smött&gött. jag har ju en svag aning om att jag aldrig skulle få en lugn stund & skratt-rutorna på magen skulle bli tydliga rätt fort om turkarna flyttade in. fan vad roligt.
träffade Lino där också, mathilda w:s karl, visade sej att han hade åkt från sverige ungefär när jag gjorde det & såg mej på flygplatsen i lissabon, men inte vågat hälsat då han inte var säker på att det var jag eftersom jag var brunhårig senast han såg mej. sen visade det sej att jag hade sett honom hela tiden också & att vi åkte på samma plan från lissabon till madeira. det får mej lite att tänka på den där barnsången "våran värld är inte stor".

anyway, kändes en aning som utlandet också (ja jag vet att vi faktiskt ÄR i utlandet, men iom att madeira känns som hemma, får man säga så), inte minst uppe på johns balkong där det var hängmatta, bar+stolar i bambu, tända ljus osv. fattades bara en paraplydrink & en karl med en ros som säger nåt i stil med "do you wanna continue in this compatition and have the chance to be my mrs. bachelor" haha.

& nej, dom hade varken spindel eller orm. nog för att jag är lättlurad (eller lättlurad & lättlurad, jag är väl naiv & tror på det folk säger, istället för att gå runt & vara misstänksam hela tiden. hellre det första alternativet), men jesus vad jag gick på det. kanske just för att det var en spindel inblandad i historien. men lär er det barn, lura aldrig någon med en historia om en spindel. kan bli rentav livshotande. väck inte den björnfoth som sover, så att säga.