jag har funderat lite på det där nu, även fast jag sa att jag inte orkade, & jag har verkligen kommit fram till att det verkligen inte rör mej i ryggen alls. jag är större än så, än att låta såna fjanterier ta kontroll över mej, som de brukade. jag menar, om det hade varit förr i tiden hade jag inte kunnat sova, inte kunnat äta, inte kunnat levt överhuvudtaget. men nu tänker jag mer "shit happens, väx upp istället" & vänder mej om & somnar på stört. men men. alla är väl där nångång då man bara måste söka bråk hela tiden. dock undrar jag varför? uttråkighet? känslan av att vilja synas? tro att den motsatta partern bryr sej? yeah well. jag har iaf kommit ur det där & jag vet att man förlorar såå mycket mer än man vinner. think about it.
om en timme har jag precis stigit av bussen & tar mina första (för veckan) kliv mot tc & bredbandsbolaget. jag har saknat att jobba så oerhört mycket & det ska bli riktigt kul. hoppas bara det inte är nån jevla newbie som tagit min plats as usual. då blir jag nog lite grining. mm.
0 comments:
Skicka en kommentar