CAN WE CLIMB THIS MOUNTAIN?

hädanefter tror jag att jag ska skriva saker i bloggen jag faktiskt tycker & känner. visst, allt jag skriver grundar sej väl i grund & botten i mej själv, men det finns så mycket mer känslor jag vill låta ta vä'gen ut ur fingrarna & rinna över på tangentbordet. hittills antar jag att jag varit för feg. folk läser, tycker & analyserar det man skriver & det var väl inte det jag hade i åtanke när jag skaffade bloggen för hundra år sedan. så hädanefter ska jag (försöka) yttra & hävda mej lite mer. om folk inte gillar det man skriver är det bara att trycka på pilen längst upp i vänstra hörnet & VIPS är sidan borta. eller så får man väl blunda. kan väl dock bli lite jobbigt i längden. dock har jag ju min riktiga dagbok som mer har blvit lite av en svartmålarbok. praktiskt & bra så man kan hålla koll på sina tankar & åsikter om det nu skulle bli så att man för en sekund skulle hitta sej någonannanstans. den är även bra för att hålla reda på andra saker. DAMN att jag glömde den i sverige. hade varit intressant att kolla vem den fulaste man legat med är egentligen. ibland blir det lite tokigt.

snart kommer bäste-sambon/kombon/kombin/whatev hiem. det ska diskuteras (på balkongen i suppose & är det nånstans man vill vara en liten fluga är det på våran balkong. fniss) tydligen & i can't wait.

jag tror den där portugisen har förväxlat mej med någon annan. han påstod att vi talades vid igårkväll vid 19 innan han ringde mej andra (första) gången vid 23. heeelt uppåt väggarna, för det hade vi ju inte. sueca som sueca, säkert.