det slog mej just hur mycket jag har saknat mina vänner. högt & lågt & mittemellan. mamma är lite lack över att jag valde att träffa dom innan henne, men det är ju självklart. dom har ju varit min familj #1 i flera år. mina axlar & mitt ljus i tunneln.
helgen som varit har varit helt perfekt iallafall. kund inte blivit bättre tror jag. jag hade visserligen inte förväntat mej något heller, bara att få hänga med mina babys. en jag dock önskar jag hade träffat var matsie. & frida basth. men förutom det måste jag nog se mejsjälv ganska nöjd.
C vägrar lägga av & R svarar ju bara inte. jag önskar bara han (c) kunde ta sitt förnuft till fånga, ta ett par korn av den där stoltheten resterande portugriser går & bär på & inse att man inte håller på så som han beter sej just nu. LÄGG AV. bah. blir bara irriterad ju mer jag tänker på det. "i miss you, i need one night with you, don't forget our moments" and so on. NEJ jag saknar inte dej, NEJ du får ingen jävla natt & VÅRA SÅ KALLADE MOMENTS HAR JAG REDAN GLÖMT. äh stick.
den andra däremot, han (r) jag inte vill ska sticka hör jag ju som sagt inget av alls istället. vill inte ringa för ofta heller. inte verka too needy. inte bete mej som C rättare sagt. vill ju inte förvandlas till ett cp från camara de lobos. men jag tänker på honom lite för mycket tror jag. mer än vad som är hälsosamt i varjefall. ni vet hur man blir brudar. ni vet exakt hur man blir.
1 comments:
Vet att jag inte borde men... I told you so... =) hehe
Allt löser sig nog nr du kommer hem ska du se. Saknar dig som fan! Å har en del att berätta kan jag lova. Viola är inte som det var längre... haha
Skicka en kommentar